Publicerad i Sekulär tradition

Skottdagen: 29 februari

Skottår händer ju endast var fjärde år, och det känns extra fantastiskt att jag lyckades tajma det här projektet med ett sådant här intressant år -> året som bryter mot alla regler och har en dag som endast finns var fjärde gång!

Anledningen till att vi har en extra dag då och då är ju egentligen inte särskilt spännande i att vår kalender faktiskt inte är ett helt korrekt varv runt solen. MEN! En källa berättade för mig att den officiella skottdagen har varit 24 februari -> ända fram till år 2000(!) Det hade jag ingen aning om, utan jag har tänkt att det alltid har varit den 29 februari.

Här firar vi årets mest sällsynta dag med bubbel
Publicerad i Sekulär tradition, Sveriges minoriteter

Meänkielidagen: 27 februari

Meänkieli är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige och talas av minoriteten Tornedalingar. Det har varit en kamp att gå från att kallats ”tornedalsfinska” till att få vara sitt eget språk med egen språklig identitet -> istället för att kallas en finsk dialekt.

Under mina efterforskningar verkar det ha varit en kamp för Tornedalingar att bevara kulturen och språket, kanske mer än några andra av våra svenska minoriteter. Än idag finns en kulturskatt gömd, men rädslan för att den även ska bli glömd är stor.

Laxsoppa

Hur jag skulle hedra den här dagen var svår, men att fira med mat är alltid ett lätt beslut hemma hos mig. Däremot var det likt språk, kultur och tradition inte helt enkelt att hitta ett typiskt recept att utgå ifrån. En källa på minoritet.se talade om hur mycket av maten som traditionellt äts i tornedalingars kultur handlar om att ära råvaran som finns i landsområdet, och nämnde laxsoppa som särskilt exempel. Sagt och gjort!

Du behöver:

  • 400 g laxfilé
  • 200 g potatis
  • 5 dl fiskbuljong
  • 1 dl hackad dill
  • 1 dl hackad gräslök
  • 3 dl grädde
  • 70 g bladspenat

Så här gör du:

  • Skär laxen i bitar. Skala och skiva potatisen
  • Koka upp buljongen och lägg i potatisen. Låt koka i cirka 10 minuter
  • Tillsätt lax, kryddor och grädde. Låt koka i 2-3 minuter till. Smaka av med salt etc.
  • Klar!
Mumsmiddag
Publicerad i Kristendom

Askonsdag: 26 februari

Enligt katolsk och protestantisk kristen tradition har vi nu frossat i fet mat, som semlor, och är redo för den 40 dagar långa fastan som inleder påsken. Ask-onsdag för att askan ska symbolisera döden. Inför att vi gör oss redo för Jesus död ska vi reflektera över våra egna livsval. Vad som de troende fastar eller avstår ifrån skiljer sig, men flera väljer att prioritera bort något onödigt eller oviktigt för att istället lämna plats för Gud. (Källa Sensus multireligiösa almanacka).

Det heter verkligen ask-onsdag för att traditionellt strödde kyrkan aska över huvudet på de som botgjorde sina synder. Enligt svenska kyrkan finns det fortfarande tradition av att använda aska under just askonsdagens mässa.

Att använda 40 dagar för att avstå från något som på olika sätt hindrar mig, eller en dålig vana, känns inte som en omöjlig eller dum idé. Därför tänkte jag använda denna fasteperiod till att avstå från en personlig last och försöka använda den tiden till att må bättre och tänka lite nyttigare ( i alla fall i fyrtio dagar framåt). Så den protestantiska och katolska fastan tänkte jag avstå från godis och chips.

Hejdå godisskålen, vi ses till påsk igen
Publicerad i Kristendom

Fettisdagen, eller semmeldagen (och pannkakans dag): 25 februari

Fettisdagen är alltid tisdagen före askonsdagen. Det är en protestantisk och katolsk tradition av att äta sig mätt, och fet, innan det är dags för den 40 dagar långa fastan inför påsk. I Sverige är dagen tätt förknippad med Semlor men i flera katolska länder är detta en dag för karneval. (Källa Sensus multireligiösa almanacka).

Förr om tiden festade en på kolhydrater och fett i tre dagar med fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Tisdagen var den sista stora explosionsartade dagen där en firade ordentligt. Jag försökte hitta varför det blev just en semla som har fått symbolisera denna dekadenta feta dag av frosseri. Det verkar ha funnits tradition av bullen sedan 1500-tal, men själva semlan så som vi känner till den är så ung som från 1930-talet.

Bildresultat för semla 1500
Idag kan en semla se hur precis hur som helst. Jag har sett semmelwraps, tårtor, pannkakor, jordgubbar… allt möjligt

När jag läste att fettisdagen var förknippad med karnevaler i katolska traditioner blev jag förvånad och tänkte att det hade jag aldrig hört talas om. Det visar sig att fettisdagen på engelska heter ”Shrove Tuesdag” och förknippas med pannkakor (verkligen aldrig hört talas om) MEN på franska heter det ”Mardi Gras” -> och den karnevalen har jag naturligtvis hört talas om tidigare. Aldrig i mitt liv har jag gjort kopplingen att den svenska semmeldagen, pannkakor på Irland och karnevalen från New Orleans skulle ha något gemensamt.

Fastlagssöndagen: irländska pannkakor

Dag 1 av 3 i att förbereda inför fastan. Eftersom tisdagen även är pannkakans dag och engelsktalande länder ofta firar med just pannkakor tycker jag att det är det bästa sättet att spendera en lat söndag.

Pankisar med lite strösocker och vaniljsås

Jag utgick från mitt bästa pannkaksrecept från Bonniers kokbok

Blå måndagen: New Orleansk:a ”kings cake”

Hur firas fettisdagen i New Orleans?

När jag såg den här videon om Mardi Gras i New Orleans visste jag att en av de här tre dagarna måste tillägnas ”Kings cake”.

Du behöver:

  • 0,5 ounce torrjäst (jag tog 1 msk)
  • 0,5 kopp varmt vatten
  • 0,75 kopp socker
  • 0,5 kopp rumstempererat smör
  • 0,5 kopp varm mjölk
  • 2 rumstempererade äggulor
  • 0,5 tsk salt
  • 1 tsk citronskal
  • 0,25 tsk malen muskot
  • minst 2 koppar mjöl (jag använde 4)
  • 1 tsk malen kanel
  • 1 vispat ägg till pensling
  • Till glasyren:
  • 1,5 koppar florsocker
  • 2 tsk citronsaft
  • 2-3 msk vatten
  • hushållsfärg i grön, lila och gul

Gör så här:

  • Ta en stor skål och blanda torrjästen med det varma vattnet.
  • Lägg till 0,5 kopp socker, smör, mjölk, äggulorna, salt, citronskalet, muskot och 2 koppar mjöl. Rör ihop smeten
  • Tillsätt mjöl tills det blir en (kletig) deg
  • Knåda tills du inte orkar mer (receptet jag utgick ifrån sa 6-8 minuter. Jag knådade i en låt på cirka 4 minuter)
  • Lägg degen i en smörad/oljad bunke. Vänd den en gång så att toppen också blir smord. Låt degen jäsa under duk i en timme
  • Slå ner degen! Rulla den på mjölat bakbord. Den ska ha formen av en stor rektangel
  • Blanda kanel och 0,25 kopp socker och sprid ut över degen
  • Rulla ihop degen kanelbulle-style. Utgå ifrån långsidan. Knip ihop ändarna
  • Lägg rullen på en plåt med bakplåtspapper. Lägg ändarna neråt och forma en ring. Låt jäsa en timme till
  • Pensla ringen med ägget och baka i ugnen 25-30 minuter i 190 grader Celsius (eller tills gyllenbrun)
  • Låt kakan svalna på ett galler innan du häller över glasyren
  • Glasyren: blanda florsocker och citronsaft. Tillsätt sedan vatten försiktigt tills du får en smetlik konsistens som du kan hälla över kakan.
  • Färga gärna glasyren i Mardi Gras tre färger: grön, lila och gul och häll över kakan
Tyvärr var den finare än den smakade. Jag gjorde lite fel med jäsningen. Jag tror dock tt den kan bli riktigt bra med ett nytt försök!

Fettisdagen: svensk semla

Själva dagen D är ju inte komplett utan en semla. Jag måste dock erkänna att jag inte är så förtjust i mandelmassa. Därför brukar jag fixa mina egna semlor med lite vaniljkräm

Mums!
Publicerad i Sekulär tradition, Sveriges minoriteter

Sverigefinnarnas dag: 24 februari

Sverigefinnar är en av Sveriges minoriteter och en stor del av varför finska är ett av Sveriges minoritetsspråk, en betydande del av svensk kultur och svensk historia. Just 24 februari är tydligen för att hedra Carl Axel Gottlund som föddes detta datum. Han hade ett stort intresse av språket och kulturen och grundade sverigefinska föreningen 1830.

Ättlingarna till de finska invandrarna som kom till Sverige har en rik finsk kultur att delge Sverige, men även sin egen Sverigefinska kultur som varken är svensk eller finsk. Sedan 2014 har Sverigefinnarna sin egen flagga, och sedan 2011 kan vi fira denna dag endast tillägnad dem.

20 februari 2020 laddade instagramkontot ”stoltsverigefinne” upp ett inlägg som jag personligen tycker är så viktigt för oss i Sverige att minnas. Våra minoriteter i landet har blivit diskriminerade och varit utsatta under många år, flera är det fortfarande. Men i takt med att Sverige förändras, flyttas också våra syndabockar och våra rädslor och förs över på andra utsatta grupper i samhället. Det är inte människorna som är onda, utan det är våra rädslor som förblindar oss för att se det vackra i varandra.

View this post on Instagram

”Människans liv med alla sina bekymmer och sorger är endast tillfälligt.” Så står det på Tensta tunnelbanestation i Stockholm. Dessa ord ger en spegel in i en förgången tid. När de skrevs, och Tensta/Rinkeby invigdes, i början 70-talet, utgjorde finnar en stor majoritet av befolkningen i området. I det politiska rummet talades det om lata finnar som kom till Sverige för att ta bidrag och samtidigt ta jobben från hederliga svenskar (hur nu det går ihop). Man oroade sig över att finnarna var för annorlunda, att de inte lärde sig språket, att de skapade ett parallellsamhälle i förorten. Idag har syndbockarna bytts ut, men argumenten är samma. Man omfamnar nu finnarna, kallar dem sina ”nordiska bröder”, trots att man aldrig förr (och fortfarande inte) ser dem som sina jämlikar, i förhoppning om att få landets största invandrargrupp, finnarna, på sin sida, och vända oss mot de andra invandrargrupperna. Gå inte på tricket. Minns historian. ”Ihmisen elämä huolineen ja murheineen Se on vain väliaikainen.” Tämä runo on maalattu seinälle Tenstan metroasemalla Tukholmassa. Nämä sanat antavat meille peilin menneeseen aikaan. Kun ne kirjoitettiin, ja Tensta/Rinkeby avattiin 70-luvun alussa, suomalaiset olivat suuri enemmistö alueen asukkaista. Politiikassa puhuttiin siitä, miten laiskat suomalaiset tulivat Ruotsiin sosialiturvan perässä, ja samaan aikaan ottivat kaikki työt lainkuuliaisilta ruotsalaisilta (miten se sitten toimiikaan). Pelättiin, että suomalaiset olivat liian erilaisia, etteivät ne opetelleet kieltä, että ne loivat oman yhteiskunnan lähiöissä. Tänään syntipukit ovat toisia, mutta argumentit samoja. Nykyään suomalaisia juhlitaan, meitä kutsutaan ”pohjoismaisiksi veljeskansaksi”, vaikkei meitä ole koskaan nähty tasa-arvoisina. Tällä tavalla yritetään käännyttää maamme suurinta mamuryhmää, suomalaisia, muita maahanmuuttajia vastaan. Älkää uskoko valheita. Muistakaa historiamme.

A post shared by Sverigefinskaungdomsförbundet (@stoltsverigefinne) on

Man omfamnar nu finnarna, kallar dem ”sina nordiska bröder”, trots att man aldrig förr […] ser dem som sina jämlikar, i förhoppning om att få landets största invandrargrupp, finnarna, på sin sida, och vända oss mot de andra invandrargrupperna. Gå inte på tricket. Minns historian (sic.).

Karelska piroger

Den här dagen ville jag försöka mig på något typiskt finskt och sökte runt lite. De här ”karelska pirogerna” kändes perfekta för mig och för den här dagen.

Du behöver:

  • 3 dl rågmjöl
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk salt
  • 50 g smör
  • 2 dl vatten
  • Fyllning: risgrynsgröt, potatismos och rotmos är traditionellt
  • Till pensling:
  • 1 dl vatten
  • 50 g smör
  • Äggsmör som topping:
  • 3 hårdkokta ägg
  • 100 g rumsvarmt smör

Så här gör du:

  • Fixa din fyllning (jag gjorde rotmos) och låt den svalna
  • Blanda mjöl, salt och smör
  • Tillsätt vatten och knåda ihop till en deg
  • Rulla ihop degen och dela den i 12-15 bollar
  • Kavla bollarna platta och tunna (så tunna du kan)
  • Lägg en klick fyllning i mitten av varje degplatta och vik in kanterna cirka 1-2 cm upp på fyllningen. Rynka gärna kanterna med fingertopparna
  • Grädda mitt i ugnen, cirka 10-15 minuter i 275 grader Celsius
  • Blanda kok-varmt vatten med smör och pensla pirogerna direkt när de kommer ut ur ugnen
  • Låt pirogerna svalna under bakduk tills du ska servera med äggsmöret på pirogen (blanda bara ihop äggen och smöret)
Är ändå sjukt nöjd över resultatet

Vad jag tyckte:

Jag är mycket nöjd! Karelska piroger är fattigmansmat och det märks, men är mycket godare än jag trodde det skulle vara. Jag ser stora möjligheter att göra dessa igen, kanske som en kul förrät eller små-ät

Publicerad i Hinduism

Maha Shivaratri: 21 februari

Shivas stora natt. Baserat på den store hinduiske guden Shiva och hans giftermål med gudinnan Parvati. En hängiven firare spenderar hela natten med att meditera. (Källa Sensus multireligiösa almanacka).

Om namo Shivai

Shivas mantra

I den hinduiska ”treenigheten” är Brahma skaparen, Vishnu bevararen och beskyddaren och Shiva förstöraren. Det finns flera legender till varför just den här dagen är tillägnad Shiva, en av de mest framträdande och betydelsefulla gudarna i den hinduiska traditionen.

Bildresultat för shiva vishnu brahma"
Brahma, Vishnu, Shiva

En variant är hur jorden stod inför total förstörelse. Parvati bönföll sin make Shiva att rädda jorden men han gick endast med på uppdraget om människorna i sin tur lovade att tillbe och prisa honom med glädje och passion. Enligt den här traditionen är det just därför troende ägnar natten till att meditera och sjunga Shivas namn.

Bildresultat för shiva parvati"
Shiva, Parvati och sonen Ganesha

Förutom bön, meditation och besök till templen är fasta ett vanligt sätt att hedra Shiva. Fastan kan antingen vara total, utan någon mat eller vatten, men kan också vara att avstå från allt utom frukt och mjölk. Jag har lekt med tanken att fasta under någon av årets många faste-högtider, men är inte riktigt redo för ett sådant beslut idag. Därför valde jag att fokusera på meditationsdelen av Shivas stora natt.

När jag yogar uppskattar jag meditationen, men på egen hand är det svårare att hitta lugnet
Publicerad i FN, United Nations, Sekulär tradition

Modersmålsdagen: 21 februari

Instiftad av UNESCO, en del av FN.

Det finns en dubbelmoral i världen när det kommer till språk. När du lär dig ditt förstaspråk, ofta i ditt hemland, blir du ofta uppmuntrad att även studera andra språk för att utöka kompetens och kulturell förståelse. I den svenska skola jag växte upp i var det obligatoriskt att studera svenska och engelska -> det var även obligatoriskt med ett tredje språk, men vi fick välja om det skulle vara franska eller tyska.

Dubbelmoralen kommer in om du som förstaspråkare anländer till ett nytt land och en ny kultur. Du blir en andraspråksinlärare och allt fokus handlar om det språk du håller på att lära dig, ingen vikt läggs vid ditt förstaspråk och den kompetens och kulturella förståelse du kanske har utöver ditt nya andra språk.

Det är tråkigt, eftersom det finns en så tydlig och bekräftad forskning och bevisning i hur stärkande, bra och viktigt det är att få kännedom om, förstå och behärska sitt modersmål -> SÄRSKILT! om denne önskar att behärska flerspråk i sitt liv. Modersmålsundervisning är alltså av betydande vikt för att lära sig sina andra, tredje och fjärdespråk.

Idag tog jag mig till biblioteket för att se alla härliga språk vi har tillgängliga

Som Pippi till exempel

Som lärare i svenska har jag valt att ägna mitt liv åt mitt modersmål och just nu studerar jag även för att bli behörig lärare i svenska som andraspråk. I det ämnet blir jämförelserna mellan andraspråket och förstaspråket tydligt för att utveckla sin svenska.

Att förstå grammatik från olika språk hjälper oss att förstå varför vi inte kan direktöversätta till exempel

Skämtsamt brukar jag säga att skånska är mitt modersmål. Dialekter kan vara starka identitetsmarkörer, men jag skulle tro att vara skåning och att tala skånska är en av de starkare landskaps/dialektala identitetsmarkörerna jämfört med flera andra delar av Sverige. Trots att jag inte har bott i Skåne på åtta år och min dialekt är nästan försvunnen måste jag alltid slå ett extra slag för skånskan när vi går igenom dialekter på lektionerna.

Tro dock inte att vi alla låter lika! Det är skillnad på skånska och skånska
Publicerad i Kristendom

Alla hjärtans dag: 14 februari

En kanske tror att alla hjärtans dag är en sekulär kapitalistisk tradition för att fira kärleken och förhållanden, men jag tror nog ändå de flesta av oss har koll på att det har något att göra med någon ”Saint Valentin”?

Alla hjärtans dag är en kristen högtid som finns inom protestantisk och katolsk tradition och firas till minne av helgonen Valentin. Legenden säger att han skyddade kristna under förföljelsen och hållit bröllop för kristna i hemlighet.

Här på skolan som jag besöker i Sydafrika firar de ordentligt. Igår hade de en Valentine Dance och hela veckan har varit fylld med blommor och choklad.

De bakade kakor, gav varandra choklad etc
Precis innan partyt ska sätta igång

Idag, själva dagen D, fick jag och min kollega hänga med de av lärarna i Sydafrika som var singlar och inte hade någon särskild att fira med 😉

Vi åt lunch tillsammans vid en botanisk trädgård
Jag valde assecoarer med omsorg
Publicerad i Sekulär tradition

Darwin-dagen: 12 februari

Den 12 februari 1809 föddes Charles Darwin. En man som har betydd en väsentlig del för forskning och utveckling, ssärskilt i de länder som ibland kallas för ”västvärlden”. Sedan en tid tillbaka har det funnits organisationer och grupper som har önskat att ägna den här dagen att hedra honom och hans arbete, men även vetenskap och forskning.

The mission of International Darwin Day is to inspire people throughout the globe to reflect and act on the principles of intellectual bravery, perpetual curiosity, scientific thinking, and hunger for truth as embodied in Charles Darwin.

American Humanist.

Det är knepigt att lyckas fira alla högtider samtidigt som jag är öppen väldigt uppstyltad och planerad resa i Sydafrika, men jag gör mitt bästa. Idag satt jag med på en lektion i kemi och lyssnade på livsråd av en biologilärare:

If you don’t drink enough you’ll get no friends and/or kidneyfailure

Ett dumt insider-skämt, men vi hade en trevlig stund när vi diskuterade i sann Darwin-anda.
Publicerad i FN, United Nations, Sekulär tradition

Internationella dagen för kvinnor inom vetenskapen: 11 februari

Instiftad av FN med syftet att uppmärksamma hur underrepresenterade kvinnor är inom vetenskapliga områden, och för att uppmuntra till förändring!

Jag är så glad att det var på just den här dagen som jag fick besöka en skola i en utkant till staden Nelspruit i Sydafrika. Så många starka, coola, varma och välutbildade kvinnor som driver en skola med över 60 barn som trängs i varje klassrum. Det var en stark upplevelse!