Publicerad i Annan typ av tradition, Nyårsfirande

Dihwa raba: 17 juli

Dags för nästa nyår! Detta firas av mandeerna inom mandeismen. Detta är en religion med släktskap till de avrahamitiska religionerna. Mandeerna tror på den abrahamitiska guden och är monoteistisk.

Tre fakta:

  1. Nyåret firar hur gud skapade den heliga urmänniskan Adam, och denna första människa andes vara den förste profeten.
  2. Ordet mandeism kommer från arameiska ”döpa” och dopet är centralt inom religionen. När dopet sker klär man sig i vitt.
  3. Firandet pågår i två dagar och det ingår ett stort gemensamt dop, men även att hålla sig helt isolerade för att inte utsättas för ondska i början av det nya året.
    ——————————————
    Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.
Publicerad i Buddhism, Nyårsfirande

Mahayanskt buddhistiskt nyår: 25 januari

Gott nytt år till alla buddhister som följer den mahayanska riktningen! När jag firade högtiden för fyra år sedan tvättade jag mina buddha-statyer hemma, men i år hinna det nog tyvärr inte med.


——————————————
Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.

Publicerad i Kristendom, Nyårsfirande

Ortodox kristet nyår och Vasilica: 14 januari

Ännu ett nyår! Den här gången är det de kristna ortodoxa som följer den julianska kalendern. För romer i Balkan kallas det ofta för Vasilica.

——————————————
Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.

Publicerad i Annan typ av tradition, Nyårsfirande

Yennayer: 12 januari

Gott nytt år! I norra Afrika, framför allt Marocko, Algeriet och Egypten, firar berberfolket ankomsten av år 2974 med god mat, städning av det gamla och umgänge med familjen. Maten är som oftast ett överflöd av grönsaker, kyckling, kryddor men framför allt: couscous!

Jag gör ett av mina favoritrecept: marockansk kycklinggryta med couscous (i mitt fall består kycklingen av quornbitar), serverad med sallad och rostade frön. Mycket gott!

Min bild från berberfolkets flagga kommer från @mangkulturellaalmanackan som är en inspiration för flera av högtiderna som jag firar.


——————————————
Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.

Publicerad i Buddhism, Nyårsfirande

Shogatsu: 1-3 januari

1-3 januari firas det japanska nyåret, Shogatsu. Det finns flera traditionella maträtter och andra riter och sätt att fira men jag valde att bjuda in till en middag med ”toshikoshi soba” och mochi.

Recept på toshikoshi soba
Nudelsoppan är i grund en dashibuljong där du tillsätter extra smaker och äter med en speciell nudelsort gjord på bovete. Dashibuljongen kan ibland köpas, men jag provade att göra en egen.

Dashibuljong:

  1. Blötlägg 50 g kombualger i 3 liter vatten. Låt stå över natten.
  2. Koka upp vattnet där algerna ligger. Stäng av plattan, ta bort algerna och lägg i 30 g bonitoflakes (katsuboshi). Låt stå utan värme i 40 minuter. Sila bort alla bonitoflakes. Nu har du dashibuljong!

Toshikoshi soba:

  1. Koka upp 3l dashibuljong tillsammans med 0,75dl mirin, 0,75dl japansk/ljus soja, 0,75dl sake och lite msg (tänk som hur du saltar).
  2. Koka sobanudlar i en egen kastrull enligt anvisningar på paketet (cirka 5 minuter). När de är klara häller du dem i ett durkslag och sköljer dem i kallt vatten.
  3. Koka ägg i egen kastrull, cirka 7 minuter. När de är klara häller du kallt vatten över dem, och skalar dem.
  4. Skär salladslök så tunt du kan.
  5. Bygg din soppa: lägg nudlar längst ner i skålen, toppa med ägghalva, salladslök och annat gott som bladspenat, sesamfrön och wakamealger. Häll buljongen över och ät med sked och ätpinnar.

——————————————
Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.

Publicerad i Kristendom, Nyårsfirande, Sekulär tradition

Enkutatash och Nayrouz: 11 september

Enkutatash är ännu ett nyårsfirande! Denna gång är det dags för Etiopien och Eritrea. Namnet på nyårsfirandet betyder ”gåvor av juveler” och handlar om en myt om hur drottningen av Saba besökte kung Solomon och tog med sig flera fina gåvor. När hon sedan skulle återvända hem fick hon i sin tur juveler som present för väl utfört arbete.

Flera sätt att fira handlar om att samla familjen, äta tillsammans och ge varandra gåvor. Ofta går en till kyrkan, sjunger, dansar, ger varandra nyårskort och andra nyårshälsningar. Särskilt traditionellt är dock nyårsbuketterna av blommor.

Jag hade med mig lite nyårsblommor till lektionerna idag.

Nayrouz är den mer religiösa sidan av nyårsfirandet och hyllar det koptiskt ortodoxa nyåret i Egypten, Eritrea och Etiopien. Högtiden är tätt knuten till minne av tiden under romarriket när kristna blev förföljda och mördade. Att minnas och hedra martyrerna som offrat sig för sin tro är central i firandet. Ett exempel är att äta röda dadlar – det röda skalet symboliserar blodet från martyrerna, det vita fruktköttet den rena kristna tron och dadelns kärna är symbolen för trons styrka.

Publicerad i Islam, Nyårsfirande

Al-hijra: 20 augusti

Idag är det första dagen av år 1398 i den islamska kalendern. Tideräkningen kommer från när profeten Muhammed flyttade från Mekka till Medina och på så sätt startade Islams spridning till världen.

Högtiden är inte särskilt stor egentligen, men en tradition är att göra nyårslöften. Jag har tänkt en hel del på några höststartslöften. Det är något med den nya höstterminen, det nya skolläsåret som skapar en anda av nystart. På det sättet passar det bra att ha ett nyår och nyårslöften här.

Mina löften är något själviska. Jag vill bli bättre på att skapa rutiner och förebygga min egen psykiska ohälsa. Fler små rutiner som får mig att må bra. Det kan vara allt från matlagning, till träning och vänner.

Publicerad i Nyårsfirande

Dihwa raba: 18 juli

Det mandeiska nyåret. Gud skapade den första urmänniskan Adam Kasia. Kan firas genom att be hemifrån för att sedan besöka familj och vänner (källa Multireligiösa almanackan).

Så ännu ett nyår som jag aldrig har hört talas om. Så spännande! Mandéerna tillhör en monoteistisk religion och har flera rötter i den abrahamitiska tron. Den existerar främst i mellanöstern och har sina rötter i Irak. Det tros finnas cirka 60-100.000 mandéer i världen, varav 8.000-11.000 i Sverige. Grundpelaren är Johannes Döparen, som är en framstående figur även inom kristendomen. Därför är också dopet en av de viktigaste riterna inom religionen. Ett firande som beskrivs inleds just med en stor dopceremoni, och mandéerna döper sig flera gånger under sin livstid. Efter det åker de hem för att stanna hemma med endast de närmaste i 36 timmar.

Publicerad i Nyårsfirande

Sere sal: 15 april

Det yezidiska nyåret. Vilka är yeziderna undrar du då? Svaret är lite komplext, men grovt förenklat handlar det om en (av flera) religiös minoritet i mellanöstern. Vi vet inte så mycket om dess ursprung men de själva menar att de tillhör den tron som fanns före Islam och då människor som aldrig konverterade till islam under 600-talet v.t. De har en av de äldsta kalendrarna och menar att de kan räkna tillbaka sin historia över 6700 år.

Religionen påminner en del om zoroastrism, och handlar om hur en gud manifesterar sig som sju olika änglar. Den viktigaste ängeln är symboliserad som en påfågel. Religionen har ofta utsatts för våld från islam, och flera muslimska utövare menar att denna ärkeängel kan härröras till satan och alltså se yeziderna som djävulsdyrkare. Flera har inkorporerat Jesus och den muslimske profeten Ali till sin tro och menar att de är den yezidiske gudens sändebud. På grund av detta har folkgruppen fått lida enormt av förföljelse och folkmord, nu senast under härjandet av IS.

Ok, men vad är Sere sal då? Jo det är nyåret i den yezidiska kalendern. En vår- och skördefestival för att fira hur grönskan återkommer till jorden. Den store påfågelängeln anlände till människorna och spred sina regnbågsfärgade vingar för att bringa fred och lycka till landet. Människor firar med fest, lyktor, genom att måla ägg i regnbågens färger och samla ihop röda blommor.

Publicerad i Hinduism, Nyårsfirande, Sikhism

Vaisakhi: 14 april

Ännu ett hinduiskt nyår! Om jag någonsin betvivlade på mina inlärda kunskaper från universitetet hur mångfacetterad hinduismen är så har det här projektet övertygat mig. Det här nyåret är en tradition som finns inom hinduism och sikhism. Från början var det en hinduisk skördefest, men idag har det snarare blivit hur sikherna firar att deras sista guru, Guru Gobind Singh skapade den sikhiska församlingen 1699.

Vissa hinduer firar genom att bada i den heliga floden Ganges. Sikher firar med att gå till sin heliga byggnad, gurdwaran, för att be. Sedan finns ofta en festivalparad och kvällen avslutas med en god middag hemma.