Kategori: Judendom

Har du hört talas om drottningen Ester som enligt judisk och kristen tradition varnade sin make kungen av det persiska riket om en annalkande judisk utrensning – och därmed är en hjältinna inom särskilt judendomen? Idag inleds purim – högtiden som hyllar henne.

——————————————
Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.

Jaaa… de som känner mig vet att jag inte är så glad i frukt. Det är verkligen inte min grej. Men om vete, korn och oliver börjar räknas in så kanske jag kommer börja ändra uppfattning.

——————————————
Välkommen till ”en högtid om dagen” eller @allahogtider där jag uppmärksammar ”alla” högtider som sker under 2024. Antingen genom att genomföra en särskild rit och/eller lära mig tre fakta om firandet.

Idag är det första dagen på det judiska nya året. Enligt judisk tradition är det under de här dagarna som gud ser över jorden och bedömer hur kommande år ska bli. Därför är kommande tid tio dagar för botgöring.

Det finns flera sätt att fira, varav ett är att äta äpplen doppade i honung.

Veckofesten, firas till minne av hur den judiska heliga skriften (Torah) togs emot av Moses på det heliga berget Sinai. Shavout är samtidigt en skördefest där årets första frukter hyllas. Synagogan dekoreras med löv och blad, och judar firar med att äta mycket mjölkprodukter, tex glass. Mjölken symboliserar Torahn, eftersom den ger människor näring så som en mor till ett nyfött barn. (Källa: multireligiösa almanackan).

En högtid som firas främst av chassidiska judar. Högtiden är till minne av rabbinen Simon bar Yochai som sägs ha skrivit en bok som är betydelsefull inom judisk mystik. Andra judiska traditioner firar istället Lag baomer till minne av ett judisk uppror mot romarriken år 135 v.t. Högtiden firas då genom att tända stora brasor. (Källa: multireligiösa almanackan). När jag söker på högtiden på Instagram handlar bilderna om brasor, eld och grillade marshmallows.

En judisk högtid för att minnas judarnas befrielse från slaveriet i Egypten. Ett firande i åtta dagar för att hylla friheten. En av de mest framträdande delarna i firandet är hur jäsande matprodukter är förbjudna under högtiden, eftersom judarna var tvungna att lämna Egypten så fort att brödet inte ens hann resa sig.

En stor del av pesach är städningen och en källa jag hittar beskriver deras städning nästan som en rituell religiös rening. Det handlar inte ”bara” om att städa ordentligt, men att rena hemmet från allt som har eller kan komma i kontakt med, för högtiden, rituellt orent. Exempelvis en induktionshäll på en spis ska städas, sedan inte röras på 24h och sedan ska en rituell ren kastrull koka varmt vatten på högsta nivån.

Den 9 april samlas familjerna för att fira den första natten. De två första kvällarna firas med ”seder” – en särskild måltid. Seder är som hela berättelsen om slaveriet i Egypten, förvandlad till en middag. Seder betyder ordning och hela middagen kantas av hur allt sker i en viss tid.

Hur ser en sedermåltid ut?

1. Den inleds med en välsignelse där en läser ur Kiddush och dricker ett glas vin. Vid varje glas vin lutar sig en till vänster för att symbolisera frihet.
2. Sedan är det dags för att tvätta sig. Detta är en rituell tvättning inför måltiden och innehåller även den en välsignelse/bön
3. Tillbaka till bords. En välsignelse sägs över grönsakerna och en bit potatis eller lök doppas i saltvatten för att ätas. Saltvattnet är tårarna hos de egyptiska slavarna.
4. En bit matza, traditionellt ojäst bröd, delas så som det röda havet delades när Mose ledde judarna ut ur Egypten.
5. Detta är middagens stora och längsta punkt. Här flyttas sederfatet åt sidan och det är dags för vinglas två. Här ska barnen vid måltiden ställa fyra traditionella frågor som uppmärksammar hur ovanlig den här måltiden är. Seder är till för just barnen och att berätta judarnas historia för dem. Svaret blir att läsa om judarnas uttåg ur Egypten utifrån texten Haggadan.
6. Efter läsningen är det dags för det tredje vinglaset. Här ska en luta sig bekvämt bakåt. Det är även dags för att tvätta händerna, även denna gång med en välsignelse.
7. Det första som äts är brödet. I del fyra delades brödet i två, men det ska bli totalt tre bitar. Bitarna lyfts upp och välsignas. Den mittersta biten symboliserar blygsamhet och fattigdom och läggs sedan tillbaka. De två andra bitarna äts tillsammans. Varje gång en äter av brödet lutar en sig åt vänster.
8. Det är dags för de bittra örterna (t.ex. pepparrot). De plockas upp och doppas i charoset (en blandning av nötter, äpple och vin)
9. Det görs en typ av smörgås med brödet och de bittra örterna
10. Här är det dags för den faktiska festmåltiden och inleds med att ett hårdkokt ägg doppas i saltvatten.
11. När middagen avslutas tas den sista biten bröd fram och delas med alla. Efter denna brödbit ska inget mer ätas eller drickas, med undantag för de sista två glas vin.
12. Vinglas tre dricks och det sägs en bordsbön över middagen
13. Vinglas fyra hälls upp tillsammans med ett symboliskt glas vin till profeten Eliya. Ytterdörren öppnas för att bjuda in profeten till ens hem.
14. Hela kvällen avslutas med en sista välsignelse

En minnesdag för förintelsens offer. Infördes 1953 av Israels premiärminister. Inte samma datum som förintelsens minnesdag i januari. Jom hashoa är kopplad till pesach och infaller tolv dagar efter högtiden. Därför byter just den hör minnesdagen plats i takt med att pesach gör det. Olika sätt att hylla och minnas de sex miljoner judar som mördades under förintelsen är genom att gå till synagogan och /eller ha tyst minut.

Drottning Ester fick utnyttja all sin list och mod för att rädda judarna undan ett folkmord i Persien. En glad judisk högtid med fest, maskerad och i synagogan läser en högt ur Esters bok. (Källa multireligiösa almanackan).

Jag har aldrig läst eller sett på berättelsen om Ester, så det kändes som det vore på tiden! Här finns en kul version.

I Israel börjar snart träden vakna ut ur vinterns kyla för att visa sina blad och blommor. Detta trädens nyår firar många judar genom att äta från de varor som nämns i Torah: dadlar, granatäpple, vete, korn, fikon, oliver och druvor. (Källa Sensus multireligiösa almanacka).