Publicerad i Islam

Eid al-adha: 31 juli

Idag firar muslimer världen över berättelsen om profeten Ibrahim och offrandet av sonen Ismail. Gud vänder sig till Ibrahim och ber honom visa sin trohet och kärlek till gud genom att offra sin son. När Ibrahim visar sig trogen stoppar gud Ibrahims hand i sista stund och bad honom istället offra ett lamm. För hur god följare han visade sig berättade gud att Ibrahims blodslinje skulle bli guds utvalda folk. Detta folk är dagens muslimer. Judar och kristna delar denna berättelse, men Ibrahim kallas för Abraham och sonen förklaras som Abrahams andra son Isak.

Högtiden är en av islams stora viktiga högtider och sammanfaller med att hylla en av de fem pelarna – vallfärden. Den här månaden är när det är som ”bäst” att vallfärda till Mecka. Under högtiden offras ofta ett lamm, och sedan ges en stor del av köttet till fattiga. Högtiden kantas med fest, gåvor och familj.

Jag firar denna fina dag med ett skämtsamt offer. Jag tänker inte slakta ett lamm, men jag har gått till affären och valt ut en söt liten grönsak som jag offrar för en god eid.

Jag offrar denna söta kålrabbi

Skämt åsido så har jag samlat några vänner och firar eid med god mat, härliga dadelkakor och underbart sällskap.

Mördegskaka med dadel- och citronchutney och valnötter

Eid mubarak!

Publicerad i Kristendom

Kristi förklarings dag: 26 juli

Dagen firar hur Jesus lyser med ett heligt vitt sken vid ett berg, möter profeterna Moses och Elias och gud utropar honom som sin son. Officiella liturgiska färgen är vit. Datumet sätts efter påskhögtiden och är en del av händelserna kring hur Jesus dog, återuppstod och visades som en del av den kristna gudomliga treenigheten.

Högtiden är en festdag med glädje och att fira. Jag vet att det inte exakt är kristet kopplad traditionell mat, men jag har under dagen ägnat ett par timmar att laga olika maträtter från mellanöstern, som jag sedan avnjöt med vänner. Inte helt dumt sätt att fira tycker jag.

Publicerad i Sekulär tradition

Skånska flaggans dag: 19 juli

När jag växte upp bodde jag på ett par olika orter, men alltid i Skåne. Det finns en särskild mentalitet och stolthet att växa upp i landskapet och ofta tänkte jag på mig själv som skåning före svensk. Skåningar är stolta över sin dialekt, sin region, sin närhet till varandra, sina inhemska traditioner, sin inhemska mat och såklart sin flagga. När jag växte upp såg jag den skånska flaggan hissad oftare än vad jag såg den svenska, och så fort du kommer till Skåne är flaggorna höjda tillsammans på stationer och liknande – det är aldrig ”bara” den svenska flaggan.

Skånes Flagga

Flaggan är en mix av Danmark och Sverige och på många sätt passar det ju landskapet eller hur? Sedan jag har flyttat från Skåne får jag höra många skämt om att jag är dansk, men ni utomsocknes får inte glömma att skåningarna inte upplever sig som danskar. En skåning är sin egen, och definieras av ingetdera land.

Alltså är det ju självklart för mig att hylla dagens flaggdag! Jag bor dock numera i Småland och äger faktiskt ingen skånsk flagga, men varför inte försöka mig på att baka en hyllning istället?

Skånska flagg-tårtan (rulltårta)

Du behöver:

  • Ägg 3st
  • Socker 2dl
  • Mjöl 2dl
  • Bakpulver 1,5tsk
  • Vaniljsocker 3tsk + 1tsk
  • Kakao 2 msk
  • Filmjölk 0,5 dl
  • Vitvinsvinäger 2tsk
  • Olja 1msk
  • Röd färg
  • Gul färg
  • Smör 100g
  • Florsocker 1,5dl
  • Färskost 100g

Så här gör du:

  • Tårtan:
  • Sätt på ugnen, 200 grader, varmluft
  • Bunke 1 (störst): Vispa ägg och socker poröst
  • Bunke 2: Blanda torra ingredienser (av vaniljsockret är det 3tsk)
  • Bunke 3: Blanda filmjölk med vitvinsvinägern, oljan och den röda färgen
  • Blanda ner de torra ingredienserna från bunke 2, till äggsmeten i bunke 1
  • Vänd till sist ner filmjölkssmeten i bunke 3 till smeten i bunke 1. Rör försiktigt
  • Bred ut smeten på en plåt med bakplåtspapper
  • Baka i mitten av ugnen i 4-5 minuter. Den ska vara fast men ”svikta” lite. Ha den inte i för länge! Blir lätt torr.
  • Ta ut kakan och lägg på ett nytt bakplåtspapper. Ta en ren handduk, lägg över kakan, rulla den till en bulle och låt svalna
  • Fyllningen:
  • Vispa smöret i minst 3-4 minuter så att det blir vitt och fluffigt.
  • Häll i florsocker och 1tsk vaniljsocker och vispa mer
  • Tillsätt färskost och gul färg och vispa krämigt
  • Sätt ihop rulltårtan:
  • Kakan ska ha svalnat
  • rulla försiktigt ut kakan och bred på fyllningen
  • rulla ihop, våga lägga lite tryck
  • lägg tårtan med skarven neråt och låt den vila i kylen. Ju längre du kan ha den kyld (några timmar) ju mer sätter den sig och håller bättre.
Jag försökte få till färgen iaf 🙂
Publicerad i Sekulär tradition, Sveriges minoriteter

Tornedalingarnas dag: 15 juli

Tornedalingarnas språk, även kallat meänkieli, är ett av Sveriges minoritetsspråk. Språket påminner en del om finskan och har ibland lite elakt kallats för en finsk dialekt. Idag firas tornedalingarnas dag och den tornedalska flaggan hissas högt på sina håll i vårt avlånga land.

För att hylla den här fantastiska dagen ska jag göra en gammal traditionell tornedalsk gotte-mat som tipsas om i Mångkulturella almanackan:

Dopp i kopp

Du behöver:

  • Potatis och valfria andra goda grönsaker
  • Smör
  • Gul lök
  • Gräslök
  • Dill
  • Salt

Ät så här:

  • Häll smöret i koppar
  • Ställ ut lök och potatis på bordet
  • Alla tar lök och håller i sin kopp i smöret, och doppar potatisen i smörsåsen

Så här gör du:

  • Koka potatisen (och ev. andra grönsaker) mjuka med salt och dill
  • Under tiden hackar du löken fint och smälter smöret
  • När potatisen är kokt tar du lite av kok-vätskan och håller i smöret
Publicerad i Annan typ av tradition, Sekulär tradition

Fruntimmersveckan: 18-24 juli

Under den svenska sommaren har vi en period där det är flera kvinnonamn i rad som firar namnsdag, och detta kallar vi för ”fruntimmersveckan”. Veckan har ett rykte om sig att vara regnig och har gett upphov till uttryck som ”Margareta gråter” och ”Greta väter nöten”. Detta har vi tydligen gjort sedan 1800-talet och är alltså en ganska gammal svensk tradition. Varför vi då envisas med att inleda veckan med två mansnamn övergår mitt förstånd, men känns lite lagom mysigt patriarkalt tycker ni inte? Här är våra kommande namnsdagar:

  • 18 juli: Fredrik och Fritz
  • 19 juli: Sara
  • 20 juli: Margareta och Greta
  • 21 juli: Johanna
  • 22 juli: Magdalena och Madeleine
  • 23 juli: Emma och Emmy
  • 24 juli: Kristina och Kerstin

Sara

Hebreiskt namn som betyder dam, prinsessa eller liknande. Viktigt namn inom abrahamitisk tradition som första fru till Abraham och alltså stammoder till det judiska och kristna folket (ej det muslimska, då stammodern är Hagar).

Margareta och Greta – persiskt namn?

Margareta tros ursprungligen ha gamla språkrötter inom de indo-iranska språken och betyder pärla. Genom grekiskan och latinet har det sedan klättrat upp i Europa. Greta är en kort form av Margareta.

Johanna

Namnet har vuxit fram en lång väg innan det kom att bli som det ser ut idag. Johanna är en engelsk eller polsk variant av grekiskan och latinets Ioanna och anses vara en feminin form av namnet Johannes, som i sin tur tros vara en variant av namnet John. Ursprunget tros vara det hebreiska Yochanan som betyder att gud är ”nådig”

Magdalena och Madeleine

Magdalena var egentligen en variant av att visa varifrån du kom. ”Maria av Magdala” var Maria från staden Magdala. Stadens namn betydde ”torn” på hebreiska. Madeleine är en engelsk variant av samma namn.

Emma och Emmy

Emma har ett tyskt ursprung och namnet betyder ”hel” eller ”universell”. Emmy kan anses komma från namnet Emma, eller Emily.

Kristina och Kerstin

Kristina är en feminin form av Kristian och som kanske hörs på namnet betyder det ”kristen” och innebär den som följer kristus – det grekiska uttryck för ”den som smörjer” och som blev synonymt med den kommande messias och Jesus inom kristendomen. Kerstin är en annan variant av Kristina.

Publicerad i Annan typ av tradition

Tanabata: 7 juli

En japansk högtid som ibland även kallas för ”stjärnhögtiden” och är en kärlekshistoria mellan stjärnorna Altair och Vega, som möts denna stjärnhimmelsnatt. Ett populärt sätt att fira är att skriva en önskning på en bit papper, som sedan binds fast i ett träd. Vanligtvis finns det även flera stora festivaler till högtidens ära där människor samlas och äter god mat under stjärnhimmeln. En sådan populär festivalrätt är okonomiyaki.

Jag försökte mig på att laga okonomiyaki dagen till ära, och även om det blev gott och godkänd av mig och mina vänner så blev tillagandet lite hejsan hoppsan och vi fick improvisera en hel del. Därför blir det inget recept här.

Vi skrev även våra önskningar på mitt lilla önsketräd

Publicerad i Nyårsfirande

Dihwa raba: 18 juli

Det mandeiska nyåret. Gud skapade den första urmänniskan Adam Kasia. Kan firas genom att be hemifrån för att sedan besöka familj och vänner (källa Multireligiösa almanackan).

Så ännu ett nyår som jag aldrig har hört talas om. Så spännande! Mandéerna tillhör en monoteistisk religion och har flera rötter i den abrahamitiska tron. Den existerar främst i mellanöstern och har sina rötter i Irak. Det tros finnas cirka 60-100.000 mandéer i världen, varav 8.000-11.000 i Sverige. Grundpelaren är Johannes Döparen, som är en framstående figur även inom kristendomen. Därför är också dopet en av de viktigaste riterna inom religionen. Ett firande som beskrivs inleds just med en stor dopceremoni, och mandéerna döper sig flera gånger under sin livstid. Efter det åker de hem för att stanna hemma med endast de närmaste i 36 timmar.

Publicerad i Buddhism, Hinduism

Guru Purnima och Asalha puja: 5 juli (även Chokor duschen: 24 juli)

Guruns dag, guru purnimia, är en hinduisk högtid som hyllar just de andliga ledarna. Sensus Multireligiösa almanacka beskriver förhållanden mellan lärjunge och guru som betydelsefull för den religiösa resan. Dagen kan tillägnas att be, besöka tempel eller att fasta.

Den buddhistiska versionen av Guru Prunima är hyllandet av den störste av buddhistiske andliga ledare: Buddha. Puja betyder bön, och asalha puja tillägnas just meditation och bön åt Buddha och buddhismens läror. Även kallad dharmadagen, är till minne av en predikan som Buddha genomförde och fokuserar på ”läran” – dharma. (Källa Multireligiösa almanackan). Flera firar och hyllar dagen genom bön och meditation, andra hyllar de som utövar dagen med religionens riter och ger gåvor och donationer till tempel, munkar och nunnor. Den tibetanska buddhismen firar minnet av Buddhas predikan 24 juli istället och kallas Chokor duchen. Dagen tillägnas bön, meditation, rökelse och att hänga upp böneflaggor.

Publicerad i Sekulär tradition

U.S.A:s självständighetsdag: 4 juli

4th of July måste vara en av de mest internationellt kända nationaldagar i världen. Firas till minne av hur U.S.A. blev självständigt från att ha varit en koloni till Storbritannien. En av de mest kända sätten att fira är fyrverkerier, träffa familjen och att grilla tillsammans. Jag har sett en del internetkommentarer om amerikaner som inte känner för att fira, i och med den stora black lives matter rörelsen som är igång just nu. Men jag tänker samtidigt att de borde få känna stolthet över de bra sakerna som ändå är igång. Rätten för rättvisa och jämlikhet är något att vara stolt över trots allt.

American Flag Etiquette - Displaying the American Flag

Många amerikaner som firar hyllar även sin flagga eller dess färger på något sätt.Jag bestämde mig för att arrangera lite plugg-fika i form av den amerikanska flaggan. Hemtentor blir lite extra hanterbara med lite gott att småäta på under tiden.

Blåbär, banan och vattenmelon
Publicerad i Annan typ av tradition

Tirgan: 3 juli

Beskrivs som en iransk midsommarfestival med vattenlekar, poesi, folksamlingar, danser och mat. Låter ju inte helt fel. Jag frågade en vän som växte upp i Iran om bakgrunden till högtiden, och han beskriver det som en blandning av ett par olika myter. Den främsta är hur det var krig mellan Iran och ett annat land. Det var stor brist på vatten under kriget. När fred skulle slutas fick Iran välja ut en person som skulle skjuta en pil över gränsen mellan länderna. Där pilen landade skulle den nya gränsdragningen göras. Irans hjälte Arash sköt legendariskt långt till Irans fördel, och regnet kom tillbaka till länderna.

Dagen till ära tänker jag laga bland det bästa jag har fått lära mig från mellanösterns matlagningskonst: ris. Till det ska jag göra en av de godaste rätterna i min libanesiska kokbok: lobje bel zeit. Mums!

Ris på afghanskt/persiskt vis

Du behöver

  • Basmatiris
  • Potatis
  • Olja
  • Jag har även lite yoghurt
  • Salt
  • Vatten

Så här gör du

  • Likt receptet om örtigt ris ska riset först ligga i vatten i så många timmar du orkar. Helst över natten. Byt vatten flera gånger för att få bort stärkelsen
  • Koka sedan riset i 3-5 minuter i saltat vatten
  • Häll över riset i ett durkslag. I kastrullen häller du lite olja och ett lager skivad potatis.
  • Häll över riset på potatisen. Här blandade jag även i lite yoghurt, men det är inte obligatoriskt.
  • Ha kastrullen på låg värme i cirka 40 minuter. Ha gärna en handduk mellan kastrullen och locket för att fånga upp fukten.
  • Höj värmen i 10 minuter till.

Lobje bel zeit (gröna bönor i tomatsås)

Du behöver

  • Olivolja
  • Gul lök
  • Gröna bönor (jag brukar ta frusna eller konserverade)
  • Vitlök
  • Krossade tomater
  • Salt
  • Paprikakrydda

Så här gör du

  • Hacka löken och stek mjuka i oljan
  • Stek sedan de gröna bönorna mjuka
  • Skiva vitlöken och tillsätt i kastrullen tillsammans med tomaterna och kryddorna
  • Koka ihop grytan i cirka 10-15 minuter