Valborgsmässoafton är, som de flesta svenska högtider, en underbar mix av hednisk tradition och kristendom. Valborg, eller Walpurgis, är ett kristet helgon som den här dagen är tillägnad. Men brasorna och eldandet tros vara sedan långt tillbaka i hednisk tradition. Folket trodde att eldarna skulle skrämma bort häxorna och all annan ondska som gömde sig i skogarna. Samtidigt firar valborgselden att våren anländer, och blir en rensning av all gammal skit som ligger i trädgårdarna.
Så kristna helgon, vårstädning och att skrämma bort häxorna alltså. Valborg är ju underbart! En traditionell valborgssång på det och sen är vi i hamn. Nu i corona-tider är tyvärr folksamlingarna och vårbrasorna inställda.
Ramadan är egentligen namnet på den månaden på året som fastan sker, men förknippas såklart oftare med den själva traditionella fastan. Att fasta är någonting som återfinns i alla religioner på olika sätt och i varierad mängd. Inom Islam är det en av fem grundpelare av vad religionen står för och hur du som muslim ska leva. Fastan under ramadan är ditt tillfälle att tänka på detta, din religion, ditt liv och de som inte har lyckan att leva som du.
Grundtanken är att endast äta när solen är nere. I länder där islam är majoritetsreligion finns också andra samhällsanpassningar så som senare arbetsdagar, lättare bördor och större förståelse för varandras mående. I Sverige lever majoriteten fortfarande på som vanligt och har samma förväntningar. Här fungerar det inte riktigt att sakta ner på samma sätt.
Jag har funderat länge på om jag ska ägna åtminstone en dag under månaden för att fasta, och tror att jag ska försöka lägga den under en dag där jag också kan sakta ner, men det är ju såklart lättare sagt än gjort. Om det blir en fastedag kommer jag att uppdatera hur det gick här på bloggen, men om inte får vi hålla tillgodo med att försöka lära oss mer om ramadan och dess innebörd.
Det yezidiska nyåret. Vilka är yeziderna undrar du då? Svaret är lite komplext, men grovt förenklat handlar det om en (av flera) religiös minoritet i mellanöstern. Vi vet inte så mycket om dess ursprung men de själva menar att de tillhör den tron som fanns före Islam och då människor som aldrig konverterade till islam under 600-talet v.t. De har en av de äldsta kalendrarna och menar att de kan räkna tillbaka sin historia över 6700 år.
Religionen påminner en del om zoroastrism, och handlar om hur en gud manifesterar sig som sju olika änglar. Den viktigaste ängeln är symboliserad som en påfågel. Religionen har ofta utsatts för våld från islam, och flera muslimska utövare menar att denna ärkeängel kan härröras till satan och alltså se yeziderna som djävulsdyrkare. Flera har inkorporerat Jesus och den muslimske profeten Ali till sin tro och menar att de är den yezidiske gudens sändebud. På grund av detta har folkgruppen fått lida enormt av förföljelse och folkmord, nu senast under härjandet av IS.
Ok, men vad är Sere sal då? Jo det är nyåret i den yezidiska kalendern. En vår- och skördefestival för att fira hur grönskan återkommer till jorden. Den store påfågelängeln anlände till människorna och spred sina regnbågsfärgade vingar för att bringa fred och lycka till landet. Människor firar med fest, lyktor, genom att måla ägg i regnbågens färger och samla ihop röda blommor.
Ännu ett hinduiskt nyår! Om jag någonsin betvivlade på mina inlärda kunskaper från universitetet hur mångfacetterad hinduismen är så har det här projektet övertygat mig. Det här nyåret är en tradition som finns inom hinduism och sikhism. Från början var det en hinduisk skördefest, men idag har det snarare blivit hur sikherna firar att deras sista guru, Guru Gobind Singh skapade den sikhiska församlingen 1699.
Vissa hinduer firar genom att bada i den heliga floden Ganges. Sikher firar med att gå till sin heliga byggnad, gurdwaran, för att be. Sedan finns ofta en festivalparad och kvällen avslutas med en god middag hemma.
En god middag kan jag ju fixa när jag inte kan bada i Ganges
Ännu ett nyår, nu är det thailändarna som vill vända nytt blad. En högtid med leken i fokus som firas med stora vattenkrig över hela landet. I mångkulturella almanackan hade de intervjuat en man från Kambodja om deras sonkranfirande. Han berättade att de inte hade vattenkrig, men att det var helt obligatoriskt att äta krabba till nyår. Sagt och gjort: en krabbrätt it is! Men jag som inte har någon erfarenhet av krabba men har en påse crabsticks i frysen gör en fuling och tillagar crabstick- och sparrisrisotto:
Du behöver:
1 liter buljong (jag använde hummerfond)
3 dl ris som fungerar till risotto (grötris är perfekt)
Lök (receptet jag hittade ville ha 2 charlottenlökar, men jag tog 1 gul lök och lite vitlök)
Olivolja
2 dl vitt vin
riven ost (gärna parmesan)
crabsticks
sparris
persilja
salt och peppar
Gör så här:
Värm upp buljongen i en kastrull
I en annan kastrull (stor så att allt får plats) steker du löken på låg värme. Mjuk men inte få färg
Häll i riset och stek någon minut med löken. Kastrullen ska vara torr och inte blöt av oljan eller löken
Häll i vinet och låt det koka/ånga bort.
Häll i buljongen pö-om-pö. Under tiden rör du om riset hela tiden. Tanken är att det sakta kokar bort och fylls på.
Under tiden steker du sparrisen och crabsticksen till önskad konsistens
När allt är klart rör du ner persilja och ost, och sedan sparrisen och crabsticksen
Jag älskar laktrits. ÄLSKAR! Det här påfundet att jag skulle fasta godis och chips fram till påsk har gått helt ok om det inte var så att lakrits räknas som godis! Usch och fy så länge sedan jag fick äta mina favvisar. Tur att påsken är här så att jag kan fira lakritsens dag med gott samvete.
Den kristna påsken är den viktigaste högtiden inom religionen. Svårt att tänka sig här i Sverige kanske, när allt ofta kretsar kring julen. Men ur ett religiöst perspektiv är det ju påsken som är viktigast -> påsken blir ju anledningen till varför julen är värd att fira så att säga. Påsken delas in i fem dagar:
Skärtorsdag 9 april:
När jag växte upp fanns fortfarande den hedniska traditionen av att klä ut sig till häxa (påskkäring) och knacka dörr. Tanken var ju att alla häxor flög till Blåkulla denna dag för att fira med djävulen. Ur ett kristet Jesus-perspektiv är dock skärtorsdagen speciell eftersom det var denna dag som Jesus instiftade nattvarden med sina lärjungar och sa adjö till dem.
Jag var traditionell påskakäring
Långfredag 10 april:
Under långfredagen är det många kristna som ”firar” genom att ha så tråkigt som möjligt. Det är den här dagen som Jesus bär korset till Golgata och korsfästs.
Påskafton 11 april:
”Dagen mellan liv och död”. Kristna vet ju vad som väntar och att högtiden snart ska bli en lyckans dag. Förberedelser inför nästa dag är fokus. Det är läge att ta in och dekorera påskriset, samt att fixa och måla äggen.
Jag fick gå på en äggjakt, och pyntade med egenplockat ris
Påskdagen 12 april:
Enligt kristen tradition är det på tredje dagen som Jesus återvänder till de levande och har återuppstått som gud/guds son. En lyckans dag som firas stort.
Den traditionella påskmiddagen är lik julens här i Sverige. Sill, janssons frestelse, ägg och såklart godis och påskmust.
Annandag påsk 13 april:
Denna sista dag vid påskhelgen är den dag som Jesus visar sig för lärjungarna.
En judisk högtid för att minnas judarnas befrielse från slaveriet i Egypten. Ett firande i åtta dagar för att hylla friheten. En av de mest framträdande delarna i firandet är hur jäsande matprodukter är förbjudna under högtiden, eftersom judarna var tvungna att lämna Egypten så fort att brödet inte ens hann resa sig.
En stor del av pesach är städningen och en källa jag hittar beskriver deras städning nästan som en rituell religiös rening. Det handlar inte ”bara” om att städa ordentligt, men att rena hemmet från allt som har eller kan komma i kontakt med, för högtiden, rituellt orent. Exempelvis en induktionshäll på en spis ska städas, sedan inte röras på 24h och sedan ska en rituell ren kastrull koka varmt vatten på högsta nivån.
Den 9 april samlas familjerna för att fira den första natten. De två första kvällarna firas med ”seder” – en särskild måltid. Seder är som hela berättelsen om slaveriet i Egypten, förvandlad till en middag. Seder betyder ordning och hela middagen kantas av hur allt sker i en viss tid.
Den inleds med en välsignelse där en läser ur Kiddush och dricker ett glas vin. Vid varje glas vin lutar sig en till vänster för att symbolisera frihet.
Sedan är det dags för att tvätta sig. Detta är en rituell tvättning inför måltiden och innehåller även den en välsignelse/bön
Tillbaka till bords. En välsignelse sägs över grönsakerna och en bit potatis eller lök doppas i saltvatten för att ätas. Saltvattnet är tårarna hos de egyptiska slavarna.
En bit matza, traditionellt ojäst bröd, delas så som det röda havet delades när Mose ledde judarna ut ur Egypten.
Detta är middagens stora och längsta punkt. Här flyttas sederfatet åt sidan och det är dags för vinglas två. Här ska barnen vid måltiden ställa fyra traditionella frågor som uppmärksammar hur ovanlig den här måltiden är. Seder är till för just barnen och att berätta judarnas historia för dem. Svaret blir att läsa om judarnas uttåg ur Egypten utifrån texten Haggadan.
Efter läsningen är det dags för det tredje vinglaset. Här ska en luta sig bekvämt bakåt. Det är även dags för att tvätta händerna, även denna gång med en välsignelse.
Det första som äts är brödet. I del fyra delades brödet i två, men det ska bli totalt tre bitar. Bitarna lyfts upp och välsignas. Den mittersta biten symboliserar blygsamhet och fattigdom och läggs sedan tillbaka. De två andra bitarna äts tillsammans. Varje gång en äter av brödet lutar en sig åt vänster.
Det är dags för de bittra örterna (t.ex. pepparrot). De plockas upp och doppas i charoset (en blandning av nötter, äpple och vin)
Det görs en typ av smörgås med brödet och de bittra örterna
Här är det dags för den faktiska festmåltiden och inleds med att ett hårdkokt ägg doppas i saltvatten.
När middagen avslutas tas den sista biten bröd fram och delas med alla. Efter denna brödbit ska inget mer ätas eller drickas, med undantag för de sista två glas vin.
Vinglas tre dricks och det sägs en bordsbön över middagen
Vinglas fyra hälls upp tillsammans med ett symboliskt glas vin till profeten Eliya. Ytterdörren öppnas för att bjuda in profeten till ens hem.
Att stoppa en chokladboll i en fralla låter kanske helt knäppt för den oinvigde, men det verkar ha hållit på sedan 30-talet och frågar du min mamma var det så hon överlevde lunchtid på högstadiet i Skåne.
En minnesdag för förintelsens offer. Infördes 1953 av Israels premiärminister. Inte samma datum som förintelsens minnesdag i januari. Jom hashoa är kopplad till pesach och infaller tolv dagar efter högtiden. Därför byter just den hör minnesdagen plats i takt med att pesach gör det. Olika sätt att hylla och minnas de sex miljoner judar som mördades under förintelsen är genom att gå till synagogan och /eller ha tyst minut.
En högtid om dagen 